Rättelse
Jag har jobbat förmiddag idag, eller från tiiidigt till kl 14.00. Bara några minuter innan jag skulle cykla hem så började regnet ösa ner. Genom att det varit soligt värre på morgonen, och hela förmiddagen, så hade jag inte med mig någon jacka. "Great," tänkte jag när jag pedalade hem i T-shirt och shorts. "Supergreat," tänkte jag då jag insåg att jag och pyret skulle behöva ge oss ut i detta oväder för en långpromenad. Dyblöt kom jag iallafall hem (och kall, kall, kall) tillslut. Det tar hela 60 sekunder att cykla hem, kanske 65 om det är motvind, men blöt som om jag nyduschat lyckades jag ändå bli. Väl hemma på gården tänkte jag inte så mycket, om jag hade någon tanke alls så var det "hutter hutter hutter" Inne så möts jag av en överlycklig liten Jade som snusar, gnufsar och är alldeles till sig av lycka. Awww, sööööt! Pappa berättar att hon skött sig bra och att de varit ute och gått på förmiddagen. De var ända till havet och tillbaka. "Vi var ute i en och en halv timme, två timmar ungefär." säger han bara så där. Vänta nu... Detta betyder... Inte gå... Inget regn... Gos & mys i soffan... Inomhus träning... YES!!! Nöjd nöjdinöjd nöjd! =D
Mamma utför också goda sysslor. Hon har tagit på sig att införskaffa hundmat "Då jag liks ska upp och jobba imorgon kan jag ju springa in och köpa maten så slipper du åka upp enkomt." Kommer inte på nu om jag skrivit det tidigare men lilla mat-trollet Jade matvägrar?! Ja, du läste rätt. Jade ratar mat! Nu blir hon iofs mer kräsen här uppe, eller... Det tar längre tid att få i sig maten. Säkert tio minuter eller så. Hemma sväljer hon ju maten så snabbt att jag misstänker att det är någon form av magi med i spelet. Som en dammsugare som slurpar i sig en gardin. Woosh!! att vägra helt har hon bara gjort en gång tidigare och då var det för att jag testade dietfoder. "Inge gott!" sa Jadisen och vi bytte till ett annat torrfoder, sedan åt hon likt en dammsugare igen.
Nä, jag brukar säga att om man får plocka bort maten efter femton minuter (så som det står i alla hundböcker) så är det dags att bege sig till Blå stjärnan! Tar det mer än femton sekunder är jag förvånad. Kring minuten är jag ganska så nöjd för det betyder ju att hon iallafall tuggat. Men nu har hon stenvägrat. Bytte till torrfoder från färskfoder innan vi åkte upp och det gick utmärkt, men jag märkte att det rann kopiöst mycket ur hennes ena öga. Genom att jag misstänkte torrfodret när hon fick en allergichock för en månad sedan (samma smak, annat märke) så testade jag att byta från ris & lax till ris & kyckling istället. Rinnigheten försvann på ett kick, men efter någon dag så gjorde aptiten detsamma. Well, aptit har hon, men inte på fodret. Har gått omkring och väntat i snart tre veckor på att hon ska "hungra till sig" så att hon börjar äta igen. Det verkar inte gå.
Nu innan midsommarhelgen så gjorde jag precis så som man inte ska göra. Jag gick in på djuraffären och plockade på mig provpåsar av ett foder som jag vet hon älskat tidigare. Bara för att testa om det är "hon löper ju och då..."-anledningen eller om maten helt enkelt smakar urk! Jadisen snusade på maten och började smaska på en gång. Yay! Seger! Ska erkänna att jag nog inte löst problemet på detta sätt om hon var en liten kräsen dam annars, men det är hon inte. Hon äter allt! Vi har till och med kunnat använda torrfoder när vi tränar. Fungerar lika bra som korv eller blodpudding, tro det eller ej. Är dock riktigt glad att jag slapp ta ställning till vad jag skulle göra om hon vägrat äta provpåsematen också. Nu är hon en lycklig liten hund igen. OK, hon var lycklig även då hon matvägrade, men hennes matte är mindre orolig och därmed mer lycklig. =D
KRIG!!!
Sedan i morse råder det fullt krig. I ena ringhörnan finner du Jade beväpnad med god hörsel, liten hjärna och starka lungor. I den andra ringhörnan återfinner du matte vars arsenal består av klicker och torkad blodpudding. Sitt bästa vapen, vattensprutan, hade hon ju givetvis glömt ta med till stuga så det var till att vara extra uppmärksam istället. Easier said than done, då man ligger i en solstol med spännande sommarläsning. According to Jade så tillhör all gräsmatta som hon kan se matte & mattes flock. Tur att hon är kort i rocken... Det gruffas, moffas och skälls mer än vanligt. turligt nog så är hon ju en ganska så tyst liten tjej till vardags, så jag inser att detta är ett I-landsproblem, men jag vill verkligen inte att hon ska skälla på folk. Hon får markera med ett litet off off, men inte skälla för full hals. Vårt krig är någon konstig korsning av skvallerträning & duschar.
Den enkla delen av träningen är alltså att varje gång Jadisen markerar något så klickar jag och hon får godis. markeringen kan vara ett lågt off-ande, stå i givakt (ack om hon så stod på utställningsbordet) eller bara allmänt förändrad uppmärksamhet (vaknar och spejar efter något ljud.) So far so good. Det som gör träningen lite jobbig för mitt pedagogiska sinnelag är just ovan nämnda vattenspruta. När hon skäller högt blir hon besprutad. En kombinerad positiv betingnings övning (positiv som i att tillföra något.) Det som gör träningen extra jobbig rent emotionellt är inte att spruta vatten på lilla hjärtat, utan att behöva förklara, påminna, skälla på och diskutera denna metod med föräldrarna. Vi är ju på semester i hemtrakterna uppe norr. Detta innebär att terroristråttan skäms bort något alldeles sanslöst. Inte äta sin mat? Handmatas. Ändå inte äta? Handmatas skinka. Ha tråkigt kl 05.12? Väcka mamma för en kissrunda i gryningen. Ha tråkigt kl 15.12? Väcka pappa för bus bus bus! Inte skälla? ja... just det... Det är ju så synd om vovven. Nu vill ju inte de heller att hon skäller, men de är inte riktigt med på hur vi ska få henne att sluta. Konsekvens, konsekvent och tydlighet my ass, liksom... Ser man bara tillräckligt söt ut så kan man komma undan med mord. Eller iallafall uppfodringsskall.
Vad de har svårast att greppa i denna anti-skall-regim är just skvallerträningsbiten. Det spelar ingen roll hur mycket jag förklarar för dem och visar hur det går till. Spruta vatten är enkelt, men då är ju skadan redan skedd. Bättre att försöka reda ut problem innan de ens uppstår om du frågar mig, ergo skvallerträning. Tydligen är det inte så man gör... Inledningsvis var det även jag som skulle hålla ordning på grannarna så att pyret inte skäller ut dem också. Om de var ute med kråkan så ropade de på mig "Nu skäller hon igen, säg till henne." Asså, ba, va, hallå?! Nä, den villfarelsen tog jag snabbt ur dem. Nu återstår bara att få dem att belöna rätt. Efter jag lyckats med detta ska vi gå igenom Dubbelkommandon - not nödvändigt eller Hjälpa till - varför du inte ska curla din hund.
Kan man klicka föräldrar?
Midsommarafton
Denna midsommardag har jag funderat lite kring vovven & löpet (som vanligt med andra ord...) Hur kommer det sig att när kråkan är som mest fertil, har som mest kvinliga könshormoner i sig (östrogen?) att hon börjar kissa som en hel karl? Sedan igår så står hon upp och lyfter lite nonchalant på ena bakbenet då behovet faller på. Och det gör det. Ofta. Jämt. Var tionde meter. Var 30:e sekund. Igen, som en hel karl. Jag fattar ingenting, som vanligt. Well, well... Så länge pyret är nöjd så får väl jag vara det också. Förbryllat nöjd.
Sommar och nästan sol
Av någon anledning så tycks Jadisen tro att hon kommer att bli bortglömd i dessa situationer. Visst, jag kan vara glömsk men jag har aldrig glömt henne. Idag glömde jag istället mina skor. Hade käckt bytt till flip-flops i stugan och upptäckte detta först då jag kommit hem. Men som sagt, har inte glömt Jadisen. Nu låter hon sig själv inte glömmas heller. Kråkan vet att man inte får skälla så istället kommmer det en massa hjärtskärande små gnyn och gnyfs från hennes håll. Knäppis-kråka!
Hemma på gården var det fullt solsken (orättfärdigt om du frågar mig, alla spårsakerna finns ju i stugan, morr!) Vi la oss i en löptiks-preparerad solsäng och njöt av värmen. Jade slog knut på långlinan fler gånger än jag orkade hålla reda på. Undrar om det är en otappad talang hon har? Kanske ska lära henna att springa runt i knopar? Det var en gång en prinsessa och en drake... KLICK! Skeppsråttan Jade låter väl ganska bra? Vi kan åka på de sju haven och leta efter Orlando Bloom och Johnny Depp! Me have new plan! Ohoy!
Imorgon börjar jag jobba den oheliga tiden 06.00 och detta gör mig än mer övertygad om att morgonar bör förbjudas!
MH spindeldiagram
Det gröna är Jade och den röda linjen är medelvärdet på alla dvärgpinschrar som gått MH i samma åldersgrupp.

Snyggisen fick en trea i snitt på Nyfikenhet/Orädsla. På Aggressitivitet blev det 1,3 (näst lägst möjliga) och på socialitet en fyra. Inte direkt rastypiskt restriktiv min lilla hjärte-kråka. Jaktintresse 2,75 och Lekfullhet 2 förvånade mig desto mer. Hade nog trott på lägre snitt för jakt och högre för lek. Ute i naturen jagar hon inte alls, kanske någon enstaka duva eller sädesärla som saknar förstånd och vilja att leva. Well, en och annan sork har hon ju iofs tagit... så det kanske stämmer iallafall. På sista leken vet jag att hon var trööööött efter att ha jagat möss en hel natt och gått MH. Hade hon lekt lika dant som hon gjorde på första så hade snittet bivit en trea istället och det känns "mer Jade."
Bättre sent än aldrig...
Jag och lillsnufsan är iallafall uppe i mina hemtrakter i Norr. Det var ett bra tag sedan jag var uppe innan midsommar och jag har därför glatt förträngt hur mycket mygg som flaxar omkring i juni. Hugas, själv är jag så gott som imun mot blodsugande kryp, men lilla svart får massor av hemska bett, helst på magen. Eller så är det bara så att de syns bäst där. Stackars liten *snyft* Ska inhandla ett bättre myggmedel nu på eftermiddagen i hopp om att hon ska fredas liiiite mer. Tänkte även köpa in en lång löplina. Liten men tuff drar annars iväg till grannarna och voffar på dem i tron att allt hon ser tillhör "vår" flock. Tur att hon inte ser så mycket då hon bara är en tvärhand hög.
Resan hit gick alldeles utmärkt. Jadisen lärde sig att öppna sin låsta canvasbur inifrån och jag lärde mig att knö ner liten tyst protesterande hund med en hand, flygplansbord nedfällt och kaffe i den andra handen. En kunskap så god som någon. Höll på att skriva att jag söp bort hennes koppel på Arlanda, men inte ens en dp-ägare dricker så mycket klockan nio på morgonen. Nä, hade helt enkelt för många saker i mina händer, för visst är det så att handbaggage & handväska inte är samma sak, den ena räknas inte och den andra innehåller liten hund. Hade oxå tidningar, påse med nyinköpt godis & en massa annat jox (läs; biljett, id-kort och plånbok) att hålla ordning på. När jag ska boarda (hmm, kan inte vara ett riktigt ord, eller?) så ställer jag ned den ny-inknödda Jade för att kunna fixa och dona med alla säkerhetsåtgärder som tillkom efter 9/11. När jag tittar ned igen efter 45 sekunder, en minut, så rullar "handbaggaget" runt på golvet. Knasråttan leker cirkus i liten väska. Misstänker att det är här som jag förlorar kopplet då jag försöker få kontroll på situationen.
Som vanligt så har Jadisen blivit kinkig med maten här uppe. Normalt brukar hon ändå tugga i sig sina kulor, men det tar lite längre tid. Hemma går det ju på ca en minut (skojar inte!) men här tar det ca fem till tio minuter. Brukar det ta kanske jag ska skriva, för nu matvägras det. Lillpyret började nämligen löpa första natten här uppe och har varit allmänt hängig och slö, ja, för en dp alltså. Hon äter inte alls i köket. Tttar inte ens på maten. Om man leker sök ute så kanske, ibland, någon gång, tuggar hon i sig en halv prtione eller så. Problemet är ju att jag har nada koll på hur mycket hon får i sig då. Fast hundar svälter sig inte till döds, så hon kommer garanterat att överleva även detta. Vi får väl se hur det blir efter löpet.
Ja, det är äntligen här! Löpet som jag väntat på sedan april. Liten, trött och lite skällig är väl tre ord som beskriver situationen. Ja, och blodig förstås. Hon springer omkring inne med sitt tikskydd från Gustav&Evita. Inte alltför förtjust i det, men protesterar inte högljudt iallafall. Måste säga att jag undrar vart allt blod kommer ifrån. Det är omöjligt att så mycket ryms i en så liten varelse. Har hon extra depåer i öronen? eller är det den där höga manken som rymmer både ett och annat jag inte vet om?
Även om vovven är trött och slut så tränar vi på som vanligt. Igår ställde vi upp som buffe för traktens alla mygg när jag la ett blodspår till pyret. Hälvvägs igenom ville jag nästan skrika åt henne att skynda sig och inte vara så lugn & metodisk, fast som god ex-curlingmatte så led jag i tystnad. När klöven var funnen så var det en nöjd liten råtta som sprang hela vägen hem till stugan med sin skatt. Hon visade glatt upp den för mina föräldrar som ohhhade och ahhhade fast de tyckte den var asäcklig. Vi har även börjat träna agility-slalom (aka zick-zack för oss, då slalom betyder gå mellan mina ben freestyle-stil.) Vad kan jag säga? att börja träna nytt med en matvärgrande löptik... Någonstans så tror jag att jag behöver fundera igenom detta lite mer, fast, nää, varför det? *lalalalabingo*
Slut med uppdateringar för idag, mer kommer redan imorgon. Har fyra dagars ledighet ~ Tjoho!