Mattes lilla hjälpreda

Kommer hem komatrött efter att ha bakat med kidsen (rispuffar i ischoklad, mums!) Har en viktig sak att göra ikväll. Träna hunden? Nope, tvätta! Om det inte blir gjort nu så har jag inga rena käder att ta på imorgon, erhm... eller i förrgår... När ens blå jeans ser skitiga ut så är det iallafall illa. Släpar mig in i lägenheten och möts av en hyperenergisk & glad liten hund, som alltid. *love* Släpar fram all tvätt för att sortera den, inte i första hand i färg & tvättemperatur utan vad behöver jag ha? För det är bara att inse, så trött som jag är nu så kommer jag inte att orka tvätta allt. Varför är det förresten alltid så att man lyckas boka tvättid den dag man kommer hem och är mer död än levande?


Medan jag sorterar på mitt sätt, så sorterar Jade på sitt sätt. Hennes sätt består mest av att hämta trosor, sockar och annat yummy som jag just slängt och lägga i sin biabed. Sedan gnager man lite på det allra mest yummiga. It's a hard (och äckligt) job but a small dog's got to do it. Jag är helt ärligt för trött för att bry mig. Dessutom så är ju de saker hon gnager på inte längre hela utan klassas raskt som skräp alt hundleksak (läs: underkläder alt sockar.) Vi sorterar vidare under tystnad (huvudvärkstabletterna har inte riktigt kickat in än.) Hela processen går snabbare än man kan tror, då jag vid det här laget vant mig vid att ha Jadie-hjälp.


Ner till tvättstugan bär det under stooor Jadie-protest! Hon får nämligen inte följa med första rundan. Hon försöker till och med smita ut i trapphuset medan jag fipplar med två överfulla blå ikea-kassar. Tar två "stänga dörren och låt henne tro att hon är övergiven" innan hon pipandes kommer in igen. Hon vill ju så gärna med ner. För i Jades värld är tvätta något av det skojigaste som finns. Massor av saker som luktar matte som man kan gnaga på, snurra runt i eller leka med. Vovven hörs i trapphuset när jag trycker upp hissen, men tack och lov inte när jag kommer ner till bottenplan. Om detta beror på att jag bor fem våningar upp är inget jag just då bekymrar mig över.


Slänger in tvätten och åker upp för att gå en kort rastrunda. Överlycklig liten svart hund vänta troget i hallen. Hon vet att jag kommer tillbaka snabbare vid tvätt än då jag ska till jobbet. Vi går ett varv runt gården och passar på att slänga en gammal rutten filt som Jade kräkts på för sista gången. Att hon sedan gnagt en massa hål i den var det som fällde avgörandet (den låg tidigare i hennes biabed och har hamnat i tvättkorgen pga närkontakt med halvsmält sork.) Upp till lägenheten igen. Just vid detta tillfälle så är jag inte säker på att jag skulle kunna stava mitt eget namn. Med vovven i knäet surfar jag runt på nätet och läser foruminlägg. När man klickar på refresh och önskar att det inte ska finnas några nya inlägg för att man är för trött för att läsa dem är man mer än lovligt dum.

Nästa runda nere i tvättsugan följer lilla svart med på. Tänkte nämligen öva lite freestyle-slalom (gå mellan mina ben) medan centrifugen får arbeta. Jadie nosar, letar och städar medan jag tar ut tvätten. Bakom tvättmaskinen har hon hittat mycket gott förr om tiden. Barnsockar, örngott, klädnypor, listan kan göras lång. Min lilla klickerskadade vovve blir som tokig då klickern kommer fram. Det backas, läggs, backas liggandes, sitts och snurras runt. Lockar lite lätt med kättfärsbulle (klickerfusk, jag vet, men äsch, liksom) och hon springer igenom där hon ska *klick* Godis! Sedan testar hon att backa någon gång till innan hon greppar övningen ordentligt. I slutet behövde jag inte ens luta mig fram som en fällkniv och locka. Hur nöjd & stolt blir man då?


Fortfarande trött som en björn i december sätter jag mig i soffan för att titta på American Idol, det enda som jag tror att min hjärna klarar av att först handlingen i just då. Bredvid mig ligger liten hund och gnager effektivt i sig ett par av mina trosor. Grenlöst är inte alltid så sexigt som sexbutikerna på Andra långgatan försöker få oss att tro. Det slår mig att detta kan vara en av anledningarna till att jag känner att jag saknar en massa sockar. Vad är tvättmaskinen mot en liten dp? Så vitt jag vet kan det bo små dps i tvättmaskinerna som snor sockar när det behagar dem. Tar av henne trosorna, inte för att hon inte ska gnaga på dem, utan för att jag inte vill att hon ska sätta i sig en för stor bit och falla död ner medan jag går ned till tvättstugan för att vika tvätt. Oförståned vovve voffar när jag går. Hon vill ju också går ner och leka dessutom är ju det superkul att gruffa runt i den torktumlravarna tvätten.


Nu har jag äntligen vaknat så pass mycket till liv att jag kan fokusera en tanke igen. Jade har fått sitt kvällsmål och är en nöjd liten hund som snusar i mattes knä. Jag har en sista runda ner i tvättstugan för att hämta upp filtarna som tvagats rena. Tror att vovven kommer att få följa med ner då. Jag vet iofs inte om det ens är tillåtet att ta med hund till tvättstugor. Jade har fått följa med mig dit sedan hon var nyinflyttad liten valp (bullrig miljöträning.) Man kan kanske inte säga att hon gillar centrifugen, men när vi tränar i korridoren så bry hon sig inte det minsta. Grannarna bryr sig inte heller. De flesta tycker till och med att det är kul med lilla bus i tvättstugan. Ingen kan försvara en mot klädnypor som hon kan. Nää, nu är det dags att vandra neråt igen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0