Mattes ögonsten

Just nu är Jade på topp. Hon är verkligen en liten bordercollieråtta (uttryck som jag snott av Jennifer som hon i sin tur anammat från Hanna.) Inkallningarna fungerar till nästan 100%. De senaste dagarna är det bara en enda gång då hon inte kommit på stört och då bestod störningsmomentet av fyra rådjur mindre än 20 meter bort. Hon stod dock stilla och vände sig mot mig då jag ropade. Vi har gått förbi lekande barn, cyklar i nedförsbacke och all sköns vilda djur (well... fåglar, katter, harar och rådjur.) Jadie bara struttar på med stenkoll på mig. Nämnde jag att hon var lös? Visst är det underbart då all träning man lagt ner verkar ha gett önskat resultat?

Det känns verkligen i luften att våren är här. Vovven hittar dagligen gossiga saker att sätta i sig eller rulla runt i, så även idag. Hennes senaste valda doft att bringa home ledde dock till att hon blev ordentligt vårbadad och genomskrubbad. Man kunde inte röra vid henne utan att själv lukta kräks. Mumma! Fast det är ju bättre än den gång hon hittade tonårsspya och glatt bestämde sig för att matte och vovve skulle lukta likadant. Hon strök sig som i slowmotion efter mina ben. Behöver väl inte förklara att matte inte var fullt lika road av hennes förmåga att hitta mat samt att dela med sig av sina fynd. Ja, man kan inte vara äckelmagad med hund, eller man har inte en chans att förbli äckelmagad. Misstänker att föräldrar till spädbarn hamnar i samma tankemönster. De är iallfall de enda som jag vet är lika intresserade av bajsets färg, form och doft som oss hundägare.

Vi tränar på med våra hemövningar i både freestyle och vardagslydnad. Hon kan nästan slalom nu, men mellan (sitta, stå eller gå mellan mina ben) är läskigt värre. De hade en liknande övning på vardagslydnaden, lugnande händer. Lugnande my ass... Tror aldrig jag sett vovven mjälla så, fast detta betyder ju bara att det är något vi behöver träna mer på. Inte som lugnande då, utan så att hon inte blir rädd. Vill jag lugna ner lillpyret så gör jag som alla andra med små hundar, hon får vackert sitta i mitt knä. Fungerar superbra! Lätt att glömma bort att det som fungerar suveränt på en schäfer kanske inte är det optimala på en liten hund. En schäfer syns på en spårvagn. Liten dvärgpinscher syns inte fullt lika mycket, men lär höras då den blir trampad på. Dessutom så har man ju chans till lite tvångsmys och möjlighet att kolla igenom sin vovve då den sitter i knä. =D