Dubbla budskap?
Willy tröttnade först och kurrade ihop sig vid husse. Han var så söt där han låg under sin filt. Bara nosen stack ut. Det hindrade ju inte att varje gång jag gick in i köket för att se hur chokladgörandet gick (nämnde jag att chokladen handgjordes? mums!) så kastade han sig ut och rusade efter. OK, inte efter mig utan efter brorsan & besökande fjällan.
Det är förresten rent otroligt hur lydiga tre vovvar blir då ostbågarna åker fram. Etter bättre än pizzakanter om du frågar de tre små liven. Så bra in fact att man inte lyssnar på kommando utan gör alla trick man kan, samtidigt. Var är klickern då man behöver den? Inte i tv-soffan iallafall.
På väg hem blev vi som vanligt antastade av diverse fyllon, men denna gång även av normala fredags-party-people. "Får man klappa hunden?" Givetvis! Jade gjorde sitt som reklam för rasen igen. Så snäll och söt så. De tog foto på henne för att kunna googla dvärgpinscher när de kom hem. Det är inte första gången vilt främmande människor tar foton på Jadisen heller. Har faktiskt tappat räkningen på hur många som gjort det under hennes livstid. Är man sötast i världen så är man. Jade har faktist fått folk i bilar att stanna och fråga om henne, igen fler gånger än jag kommer ihåg. Hmmm, inser att jag inte ens blir förvånad längre då folk frågar om de får ta foto på henne. Tycker mest att det är nice att de frågar och inte bara tar sina bilder (vilket oxå har hänt.)
Mest scary var dock när vi är på väg mot skogen och en patrullerande polisbil passerar oss (bor man in the hood så gör man) gör en U-sväng och vevar ner rutan. Hinner tänka ut massor av scenarion innan chauffören säger: "Jag måste bara fråga, vad är det för ras?" Jag piper fram "Dvärgpinscher" Asså, jag är en laglydig medborgare, ska ju bli småskolelärare (pappas uttryck) för sjutton, varför blir jag skraj då polisen rullar upp bredvid en? Kråkan hade dock inga sånna betänkligheter utan slänger sig glatt viftande med svansen mot bilen. Hon blir kliad & klappad av polisen, som öppnat dörren för att nå henne, och returnerar tjänsen genom att hoppa upp i knä och gosseattacka och pussas vilt. Restriktiv ras, my foot... She lööövs everybody, speciellt de med godis.
Madde får lära dig att göra praliner och inte bara äta upp dom Maria.Kul att ni hade det trevligt...själv va man medvetslös och hög p vitamin C. Kul att du börjat blogga...eller hur? ;) kram
Vi försökte lära Maria, men hon satt mest och flirtade med Pelle! =)
Men söta Jadeisen då! Nå ja, n ä s t a n lika söt som Smillan... ;-) Well Well jag är helt övertygad om att Smillan skulle hugga mot strupen på en polis eller något gulp. Håller ju andan varje onsdag på freestylekursen där en av mina elever i år 6 går med sin Chiahuahua Bobby. Jag ser hela tiden rubrikerna i lokalblaskan framför mig. "skolfrökens best dödade elevs vovve". Sist blev vi till och med ihop parade att jobba bredvid varandra.
/C
tisk, tisk
Här flörtades inte, utan man undvek fredagsstressade förskolefröknar på tidspressat mission. ;p
Hmm, hur kommer det sig att jag bara minns Smilla som en röd liten gossehund (som jag inte lyckats dognappa än) och inte som det rabiata monster hennes matte målar upp? Kan det bero på att jag alltid är ytterst frikostig med gottegott då jag träffar andra hundar? "Sitt!" "Så duktigt!" godisregn Näää, hon är nog bara bra människokännare och förstår att hon skulle få det bättre i Götet.
